Att förklara sanningen i denna fråga är svårt faktiskt. Vet att de skapade tingen är av två slag; materiella och andliga, förnimbara och begripbar. Det vill säga, vissa är uppfattningsbara för sinnena, medan andra bara uppfattas av sinnet.

Förnimbara realiteter är de som uppfattas av de fem yttre sinnena. Så till exempel, kallas de yttre tingen som ögonen ser för förnimbara. Begripbara realiteter är de som inte har någon yttre existens men som uppfattas av sinnet. Till exempel är sinnet i sig är en begripbar realitet som inte har någon yttre existens. Likaledes är alla människans dygder och egenskaper en begripbar snarare än en förnimbar realitet, det vill säga, de är realiteter som uppfattas av sinnet och inte av sinnena.

Kort sagt, begripbara realiteter som människans berömvärda egenskaper och fullkomligheter är helt och hållet goda och en verklig existens. Ondska är helt enkelt deras icke-existens. Således är okunnighet frånvaron av kunskap, villfarelse frånvaron av vägledning, glömska frånvaron av minne, dumhet frånvaron av förståelse. Alla dessa är inget i sig och har ingen verklig existens.

Beträffande de förnimbara realiteter är dess också enbart goda och det onda är bara deras icke-existens, det vill säga, blindhet är frånvaron av synförmåga, dövhet är frånvaron av hörsel, fattigdomen är frånvaron av rikedom, sjukdom är frånvaron av hälsa, död är frånvaron av liv och svaghet är frånvaron av styrka.

Ändå uppstår det tvivel i sinnet när det gäller skorpioner och ormar som är giftiga – är de goda eller onda, för de har en verklig existens? Ja, det är sant att skorpion och ormen är onda, men bara i förhållande till oss och inte i förhållande till sig själva, för deras gift är deras vapen deras sting deras medel för försvar. Men eftersom beståndsdelarna i deras gift är oförenliga med de i våra kroppar – det vill säga, dessa beståndsdelar är inbördes motsatta – är ormen ond eller snarare dessa element är onda i förhållande till varandra medan i sin egen realitet är de båda goda.

För att sammanfatta, ett ting kan vara ont i förhållande till ett annat men inte inom gränserna för dess egna väsen. Därav följer att ondskan inte existerar. Vad än Gud har skapat, skapade Han gott. Det onda består bara av icke-existens. Till exempel, död är frånvaro av liv. När människan inte längre upprätthålls av livskraften, dör hon. Mörker är frånvaron av ljus, när det inte finns något ljus råder mörker. Ljus är ett verkligt existerande ting medan mörker är icke-existerande, det är endast dess frånvaro. Likaledes är rikedom ett verkligt ting medan fattigdom är endast dess frånvaro.

Då är således uppenbart att alla onda ting är endast en icke-existens. Det goda har en verklig existens, ondska är endast dess frånvaro.