När vi undersöker alla ting med urskiljningens öga observerar vi att de i allmänt är begränsade till tre kategorier; mineraler, växter eller djur. Således är det tre grupper med varelser och varje grupp innehåller arter. Människan är den mest framstående arten eftersom hon förenar de tre gruppernas fullkomlighet – det vill säga, hon har en materiell kropp, tillväxt förmåga, och sinnenas förmågor. Förutom mineral, växt och djurrikets fullkomlighet har hon även en speciell förmåga som de andra skapade tingen är berövade – nämligen sinnets fullkomlighet. Således är människan den ädlaste av alla existerande ting.

Människan befinner sig i den slutgiltiga materiella graden och i början av den andliga – det vill säga hon är i slutet av ofullkomlighet och början av fullkomlighet. Hon är i den yttersta graden av mörker och i början av ljus. Det är därför som människans ställning har sagts vara slutet av natten och början på dagen vilket innebär att hon omfattar alla grader av ofullkomlighet och att hon potentiellt besitter alla grader av fullkomlighet. Hon har både en djurisk och en änglalik sida och syftet för en undervisare är att så utbilda mänskliga själar att deras änglalika sida kan övervinna den djuriska sidan. Således skulle de gudomliga förmågorna, som är identiskt med fullkomlighet, övervinna människans sataniska förmågor, som är absolut ofullkomlighet, blir hon den äldste av alla varelser men skulle det omvända äga rum blir hon den lägsta varelsen. Det är därför hon är i slutet av ofullkomlighet och början av fullkomlighet.

Inte i någon annan art i tillvarons värld kan en sådan skillnad, olikhet, motsats och motsägelse ses som i människan. Till exempel, är det över människan som det gudomliga strålande ljuset har blivit utgjutet, som det var i Jesus – se hur praktfull och ädel människan är! Samtidigt dyrkar hon en sten, jordklump eller ett träd – se hur vilse hon är när föremålet för hennes dyrkan är den lägsta existensen som är utan ande, livlösa stenar och jordklumpar, berg, skog och träd. Vilken större skam kan det finnas för människan än att dyrka det lägsta av alla ting?

Dessutom är kunskap en av människans egenskaper men det är även okunnighet, ärlighet är en av människans egenskaper men det är även oärlighet och är även sant för pålitlighet och förräderi, rättvisa och förtryck och så vidare. Kortfattat, all fullkomlighet och dygd så väl som alla laster tillhör människans egenskaper. Betänk skillnaderna mellan olika medlemmar i människosläktet. Jesus hade mänsklig gestalt och även Kajafas,[205] Moses var en människa och även Farao, Abel var människa och Kain, Bahá'u'lláh var en människa och även Yahya,[206] Det är därför som människan sägs vara Guds största tecken – det vill säga, hon är skapelsens bok – för universums alla mysterier finns inom henne. Om hon kommer in under den sanna undervisarens skugga och blir riktigt utbildad blir hon ädelstenarnas ädelsten, ljusets ljus, andens ande, brännpunkten för gudomliga välsignelser, källsprång för andliga egenskaper, gryningsplatsen för himmelskt ljus och mottagaren av gudomlig inspiration. Skulle hon bli berövad denna undervisning blir hon förkroppsligandet av sataniska egenskaper, personifikationen av djuriska laster och upphovet till allt förtryckande och mörker.

Visdomen med profeternas framträdande är att utbilda människan så att denna kolbit kan bli en diamant, att fruktlösa träd kan bli ympade och ge frukt med yttersta sötma och utsökthet. Och efter att den ädlaste ställningen i den mänskliga världen har uppnåtts kan ytterligare framsteg göras endast i graden av fullkomlighet, inte i ställning, för graderna är ändliga men gudomliga fullkomligheter är oändliga.

Både före och efter att ha lämnat denna materiella gestalt utvecklas den mänskliga själens fullkomligheter men inte i ställning. Alla skapade tings framåtskridande kulminerar i den fullkomliga människan och det finns ingen större varelse än henne. När människan har nått den ställningen kan hon endast göra framsteg i fullkomlighet och inte i ställning för det finns ingen högre ställning som hon kan uppnå än en fullkomlig människa. Hon kan enbart göra framsteg inom den mänskliga ställningen för mänsklig fullkomlighet är oändlig. Således hur än lärd en människa kan vara är det alltid möjligt att föreställa sig en mera lärd.

Och eftersom människans fullkomlighet är oändlig kan hon även närma sig fulländning efter att hon lämnat den här världen.

---

[205] Kajafas utsågs till överstepräst i Jerusalem år 18 e.Kr. och innehade ämbetet till påsken år 37 e.Kr. Enligt delar av Nya Testamentet spelade Kajafas en avgörande roll vid rättegången mot Jesus efter dennes arrestering i Getsemane. (Matt. 26:57-65).

[206] Mírzá Yaḥyá Subh-i-Azal, halvbror till Bahá'u'lláh och hans oförsonliga fiende.