Vet att ingenting av det som existerar förblir i ett tillstånd av vila – det vill säga, allt är i rörelse. De är antingen växande eller avtagande, antingen från icke-existens till existens eller går från existens till icke-existens. Som denna blomma, denna hyacint, som vid en viss tidpunkt har gått från en värld av icke-existens till att existera och nu går från att existera till en icke-existens. De sägs vara oundgängligt eller tillstånd av naturlig rörelse som på intet sätt kan särskiljas från de skapade tingen eftersom det är en deras oundgängliga förutsättningar, likt eldens oundgängliga förutsättning är att brinna.

Således är det fastställt att rörelse, vare sig växande eller avtagande, är nödvändigt i tillvaron. När den mänskliga anden fortskrider efter döden måste den växa eller avta och att i den andra världen upphöra att växa är detsamma som att avta. Den mänskliga anden överskrider aldrig sin egen grad. Den fortskrider endast i sin grad. Till exempel, hur än långt Petrus ande och realitet utvecklas kan den inte nå Jesus grad och realitet, utan kommer att endast utvecklas inom sina egna inneboende begränsningar.

Således detta mineral, hur än långt det utvecklas kan det bara utvecklas inom sinn egen grad, en kristall kan inte bli förd till ett tillstånd där den kan uppnå synförmåga. Hur än långt månen på himlen utvecklas kan den aldrig bli en lysande sol och dess apogeum[203] och perigeum.[204] kommer alltid förbli i dess egen grad. Och hur än långt lärjungarna utvecklades kunde de aldrig bli som Jesus. Det är sant att kol kan bli en diamant men båda tillhör graden för mineraler och deras beståndsdelar är desamma.

---

[203] Apogeum – Den punkt i en himlakropps bana som ligger längst bort ifrån jorden.

[204] Perigeum – Den punkt i en himlakropps bana som ligger närmast jorden.