Fråga: – Hur många olika karaktärer har människan och vad är orsaken till dessa skillnader och variationer?

Svar: – Människan har en medfödd, ärftlig och förvärvad karaktär som förvärvas genom utbildning.

Fastän den medfödda karaktären som är tilldelad människan av Gud är enbart god, beror skillnaderna i människans karaktär på den grad hon innehar, de är alla goda men några mer än andra. Således har varje människa intelligens och förmåga men intelligens, förmåga och fallenhet är olika från person till person. Det är uppenbart.

Ta till exempel ett antal barn i en familj, på samma ort, i samma skola, undervisade av en lärare, uppfödda på samma mat, i samma klimat, med samma kläder och som har studerat samma ämnen – det är säkert att bland dessa barn kommer några att bli skickliga i konst och vetenskaperna, några kommer att ha genomsnittlig förmåga och några att vara obegåvade. Därför är det uppenbart att det finns en skillnad i grad, fallenhet och förmåga i människans medfödda natur – denna skillnad är inte god eller ond – det är endast en skillnad i grad. En har den högsta graden ett annan den mellersta graden och en tredje den lägsta graden. Således människan, djuren, växterna och mineralen alla existerar men existensen för dessa fyra typer av skapelser varierar. Vilken skillnad är det inte mellan människans och djurens existens! Dock existerar alla och det är uppenbart att i existensen finns gradskillnader

Beträffande skillnaden i ärvda egenskaper, de kommer från styrkan och svagheten i människans konstitution – det vill säga, när båda föräldrarna är svaga blir även barnen svaga om de är starka blir barnen robusta. På samma sätt har blodsbandet förträfflighet en stor betydelse för det goda utsädet är den bästa härstamning som finns, likaså bland växter och djur. Till exempel, har barn som fötts av en svag och sjuklig far och mor en naturligt svag konstitution och svaga nerver, de kommer sakna tålamod, uthållighet, viljekraft, ståndaktighet och kommer att vara impulsiva, för de har ärvt svaghet och bräcklighet från sina föräldrar.

Vid sidan av detta några familjer och släktled förlänats speciell välsignelse. Det är en särskild välsignelse som alla från Abrahams ättlingar till Israels barns profeter har fått del av. Detta är en välsignelse som Gud har förlänat denna stamtavla: Moses från Hans far och mor, Jesus från Hans mors sida och även Muḥammad och Báb och alla profeterna och Israels Heliga tillhör det släktledet. Den Välsignade Skönheten är också ättling i direkt nedstigande led från Abraham, då Abraham även hade andra söner förutom Ismael och Isak som på den tiden flyttade till landområdena Persien och Afghanistan och den Välsignade Skönheten[191] är en av deras ättlingar.

Därför är det uppenbart att även ärftlig karaktär finns och till en sådan grad att om karaktären inte stämmer överens med deras förfäder, även om dom fysiskt sett tillhör rätt härstamning, är dom inte andligt ansedda som medlemmar av familjen som till exempel Kanaan[192] som inte räknas till Noas stam.

När det gäller skillnader i karaktär till följd av utbildning, är den mycket stor, för utbildning har ett mycket stort inflytande. Genom utbildning har de okunniga blivit lärda, de gemena blivit tappra, den krokiga grenen rak, den bitter sura frukten från bergen och skogen, söt och läcker och den fem bladade blomman blir hundra bladig. Genom utbildning blir ociviliserade nationerna civiliserade och även djur får människoliknande manér. Utbildning måste ges den största vikt, för precis som sjukdomar är mycket smittsamma för världens människor, är karaktären mycket smittsamma i andens och hjärtats sfär. Skillnaden utbildning åstadkommer är mycket stor och den utövar ett mycket stort inflytande.

Nu kanske någon kommer säga att eftersom människans förmåga och fallenhet varierar är skillnaden i förmåga själva orsaken till skillnaden i karaktär.[193] Men det är inte så, för det finns två typer av förmåga, medfödd och förvärvad förmåga. Den medfödda som är Guds skapelse är enbart god – i den medfödda naturen finns inget ont. Den förvärvade förmågan kan dock bli orsaken till ondska. Till exempel, Gud har skapat alla människor på ett sådant sätt och har gett dem en sådan konstitution och en sådan förmåga att de kan dra nytta av socker och honung och bli skadade och förstörda av gift. Denna natur och konstitution är medfödd och Gud har förlänat den lika mycket till alla människor. Om människan börjar lite i sänder med att vänja sig med att förgifta sig genom att ta en liten mängd varje dag och gradvis öka den tills hon når sådan punkt då hon inte kan leva utan många gram opium varje dag, den naturliga förmågan har således blivit helt förvriden. Betänk hur mycket fysisk förmåga och konstitution kan förändras, tills de blir helt förvridna av olika vanor och träning. Förebrå inte de onda på grund av deras medfödda förmåga och natur utan snarare på grund av den som de själva har förvärvat.

I skapelsen finns det inget ont, allt är gott. Detta gäller även vissa till synes klandervärda egenskaper och benägenheter som till synes verka vara inneboende hos vissa människor, men som inte är klandervärda. Till exempel, kan man i början av livet för ett ammande barn se tecken på girighet, ilska och temperament och så då kan hävdas att gott och ont är medfött i människans natur och att det strider mot att allt är gott i naturen och skapelsen. Svaret på detta är att girighet som innebär att efterfråga något mer är en berömvärd kvalitet under förutsättning att den används på lämpligt sätt. Om en människa är girig i att förvärva vetenskap och kunskap eller att bli medkännande, generös och rättvis är det, det mest lovvärda. Om hon vänder sin ilska och vrede mot blodtörstiga tyranner som är som vildsinta bestar är det mycket lovvärt men om hon inte använder dessa egenskaper på ett rätt sätt är det klandervärt.

Därav följer att inte finns någon ondska i skapelsen och naturen men när människans medfödda kvaliteter används på ett orättmätigt sätt blir det klandervärt. Om en rik och generös person ger en summa pengar till en fattig man för att spendera på sina behov och om fattige spenderar hela summan pengar på orättmätigt sätt blir det klandervärt. Detsamma gäller för alla människans medfödda kvaliteter, som utgör livskapitalet för det mänskliga livet. Om de används och utnyttjas på ett otillbörligt sätt, blir de klandervärda. Då är det tydligt att den medfödda naturen är enbart god.

Betänk att lögnen är den sämsta av alla kvaliteter, den mest avskyvärda av egenskaper och själva grunden till allt ont och att ingen ondare eller mer förkastlig kvalitet kan tänkas i all existens. Den är förstöraren av alla mänskliga fullkomligheter och är orsaken till otaliga laster. Det finns ingen värre egenskap än denna och den är grunden för all ondska. Trots detta, bör en läkare trösta en patient och säga; ”Tack Gud att du är bättre det finns hopp för din återhämtning”, även om dessa ord står i strid med sanningen kan de vara en tröst för patienten och bli medlet för att bota sjukdomen. Detta är inte klandervärd.

Denna fråga har nu blivit helt klargjord.

---

[191] Bahá’u’lláh.

[192] 1:a Mosebok – 9:25 ”Förbannad vare Kanaan, en slavars slav skall han vara åt sina bröder!”

[193] d.v.s. därför kan människan inte lastas för sin karaktär.