Fråga: – Vilken är den sanna berättelsen om Adam, och trädet Han åt av?

Svar: – Det är upptecknat i gamla Testamentet att Gud placerade Adam i Edens lustgård, för att arbeta och sköta den och sade till honom; ”Du kan fritt äta av alla träd i lustgården, men av trädet med kunskap om gott och ont skall du inte äta, ty den dag du äter av det skall du döden dö.”[128] Sedan sägs det att Gud lät en sömn falla över Adam och att Han tog ett av hans revben och skapade kvinnan så att hon kunde vara hans följeslagare. Vidare sägs det att Ormen frestade kvinnan att äta av trädet och sade; ”Men Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.”[129] Sedan åt Eva av trädet och gav till Adam som också åt; deras ögon öppnades, de befann sig vara nakna och de skylde sina kroppar med blad. Till följd av detta förebrådde Gud dem. Gud sade till Adam; ”Har du ätit av det träd som jag förbjöd dig att äta av?” Adam svarade; ”Kvinnan som du har satt vid min sida, hon gav mig av trädet och jag åt.” Gud tillrättavisas sedan eva, Eva sade; ”Ormen förledde mig och jag åt.” På grund av detta blev Ormen fördömd och fiendskap blev satt mellan Ormen och Eva och mellan deras ättlingar. Och Gud sade; ”Se, människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Hon får nu inte räcka ut handen och även ta av livets träd och så äta och leva för evigt.” Så Gud skyddade livets träd.[130]

Om vi skulle ta denna berättelse enligt ordens dess bokstavliga betydelse, som framgår av den gängse användningen, skulle den verkligen vara ytterst märklig och människan sinne skulle vara förhindrat från att acceptera, bekräftar eller förstå den. För sådana utstuderade sammanhang och detaljer, sådana uttryck och förebråelser skulle vara osannolika även om de kom från en intelligent person, än mindre då från själva Gudomen som har organiserat detta oändliga universum i den mest fulländade formen och med dess otaliga varelser i den yttersta ordning, fullständighet och fullkomlighet.

Vi måste stanna upp och noga överväga; Om den yttre betydelsen av berättelsen tillskrevs en vis människa, skulle alla visdomens människor förvisso förneka den och hävda att ett sådant system och ordning kan inte ha utgått från en sådan person. Berättelsen om Adam och Eva, deras ätande av trädet och förvisning från paradiset är därför symboler och gudomliga mysterier. De har allomfattande betydelser och underbara förklaringar men endast de som är invigda i de gudomliga mysterierna och den alltillräcklige Herrens välgynnade är medvetna om den sanna betydelsen av dessa symboler.

Då dessa verser i gamla Testamentet har många betydelser. Vi ska förklara en av dem och vi säger att Adam betyder Adams ande och Eva Hans jag. För vissa stycken i de heliga Skrifterna där kvinnor omnämns avses det mänskliga jaget. Trädet av gott och ont betyder den materiella världen, för andens himmelska sfär är enbart godhet och fullständigt lysande men i den materiella världen finns ljus och mörker, gott och ont som motsatta realiteter.

Ormens betydelse är böjelsen för den materiella världen. Andens böjelse för den materiella världen ledde till förvisningen av Adams själ och jag från frihetens sfär till en värld av bojor och fick honom att vända sig bort ifrån den gudomliga enhetens Kungadöme till den mänskliga existensens värld. När Adams själ och Ande trädde in i den materiella världen, lämnade Han frihetens paradis och han sänktes ner i sfären med bojor. Han hade fortlevt i höjderna av helighet och fullständig godhet och därefter satte Han sin fot i världen av gott och ont.

Livets träd betyder den högsta graden i existens värld, vilken är, Guds ords ställning och Hans universella manifestation. Den ställningen var verkligen väl bevakad till dess den framträdde och lyste fram i den i Hans universella manifestations högsta uppenbarelse. För Adam hade ställningen, med avseende på framträdande och manifestation av gudomlig fulländning, av ett embryo, Jesus hade ställning för den kommande mogenhetens tidsålder och gryningen av den allra största Ljuskällan[131] hade ställningen för den innersta naturen och egenskapernas fulländning. Det är därför som Livets träd i det allra högsta paradiset anspelar på brännpunkten av absolut helighet och renhet – det vill säga, Guds universella manifestation. Från Adams dagar fram till Jesus tid var det eviga livet och den allomfattande fulländningen i Konungariket i höjden obetydligt omnämnda. Livets träd anspelar på ställning för Jesus realitet, det planterades i Hans religionsordning och smyckades med eviga frukter.

Överväg nu hur väl denna betydelse överensstämmer med verkligheten. När Adams ande och jag blev böjda för den materiella världen gick de från frihetens sfär till bojornas sfär och detta tillstånd förevigades med varje efterföljande generation och andens och jagets böjelse för den materiella världen – som är synd – ärvdes av Hans ättlingar. Denna böjelse är Ormen som för alltid kommer vara i fiendskap med anden mitt ibland Adams ättlingar, för böjelse för världen har blivit orsaken till andens bojor. Dessa bojor är synd som har blivit överförd från Adam till Hans efterkommande, för den har berövat människan erkännandet av deras inneboende andlighet och uppnåendet av upphöjda ställningar.

När den helga andedräkten från Jesus och det heliga Ljuset från den allra största Ljuskällan[132] spreds över världen, de mänskliga realiteterna – det vill säga, de själar som vände sig till Guds ord och tog del av mångfalden av Hans gåvor – blev räddade från denna böjelse och synd, beviljade evigt liv, befriade från bojans kedjor och trädde in i frihetens sfär. Blev de befriade från jordiska laster och förlänades himmelska dygder. Det här är innebörden av Jesus ord, ”Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva”.[133] Det vill säga, jag valde att bära alla dessa prövningar, lidanden, olyckor, även det största martyrskapet, att uppnå detta slutgiltiga mål och för att säkerställa syndernas förlåtelse – det vill säga, andarnas frigörelse från den materiella världen och deras dragning till den gudomliga sfären – för att själar ska kunna stå upp som kommer att utgöra själva kärnan för vägledningen och manifestationer av fullkomligheter från Konungariket i höjden.

Lägg märke till att om dessa ord togs bokstavligen som bokens folk,[134] föreställde sig dem skulle det innebära en absolut orättvisa och fullständig förutbestämmelse. Om Adam syndade när han närmade sig det förbjudna trädet, vilken var då den ärorika Abrahams synd, Guds vän och vilken var Moses villfarelse, Han som samtalade med Gud? Vilket var profeten Noas brott och för den sannfärdige Josefs överträdelser? Vilka var Guds profeters förseelser och vilka var den kyske Johannes[135] misslyckanden? Skulle den gudomliga rättvisan uppoffrat dessa upplysta manifestationer till att på grund av Adams synd få uthärda helvetets plågor till den tid då Jesus skulle komma och genom Hans offer rädda dem från den nedersta elden? En sådan föreställning är bortom anständighetens gräns för varje regel och princip och ingen förnuftig människa någonsin kan acceptera det.

Snarare är betydelsen den som vi redan nämnt. Adam är Hans Ande och Eva är Hans jag, trädet är den materiella världen och Ormen är böjelsen för den. Denna böjelse, som är synd, har överförts till Adams ättlingar. Jesus räddade själar genom den heliga andedräkten från denna böjelse och förlöste dem från denna synd.

Adams synd står i förhållande till Hans ställning. Även om denna böjelse för världen åstadkommer betydande resultat, är den likväl i förhållande till böjelsen för den andliga världen att betrakta som synd, och sanningen i orden, ”De rättfärdigas goda gärningar är synd för de som är nära den allsmäktiga förgården”, är fastställd. Således, det är som den fysiska förmågan som är bristfällig i förhållande till den andliga förmågan – verkligen, jämfört är den en ren svaghet. På liknande sätt är det materiella livet, jämfört med den eviga existensen och liv i Kungariket att betrakta som dött. Således kallade Jesus detta materiella livet för dött och sade; ”Låt de döda begrava sina döda.”[136] Fastän dessa själar åtnjöt materiellt liv, var ändå i Hans ögon det livet som döden.

Detta är bara en av betydelserna av den bibliska berättelsen om Adam. Reflektera över den så att du må upptäcka andra.

---

[128] jfr. första moseboken 2:16–17.

[129] jfr. första moseboken 3:5.

[130] jfr. första moseboken 3:11–15, 22, 24.

[131] Bahá’u’lláh.

[132] Bahá’u’lláh.

[133] Johannes evangelium 6:51 – Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.

[134] Judar and Kristna.

[135] Johannes Döparen.

[136] Matteus evangelium 8:22 – Jesus svarade: ”Följ mig och låt de döda begrava sina döda.”