Fråga: – Vilken är betydelsen av följande vers i Johannes evangelium:

”Och nu, Fader, förhärliga du mig hos dig själv, med den härlighet som jag hade hos dig, förrän världen var till.”[123]

Svar: – Det finns två typer av förutvarande. Den ena är inneboende förutvarande som inte föregås av en orsak men dess existens är i sig. Till exempel solen är lysande i sig och har sitt eget ljus och dess sken inte är beroende av ljuset från andra stjärnor. Det kallas ett inneboende ljus. Men månen erhåller sitt ljus från solen, månen är beroende av solen för sitt ljus, därför är solen. Således när det gäller ljuset, är solen orsaken och månen är verkan. Den förstnämnda är forntida, föregångaren och den tidigare medan den senare föregås av något annat.

Den andra typen av förutvarande är förutvarande i tiden som inte har någon början. Guds översinnerliga ord är helgat bortom tiden. Det förflutna, nuet och framtiden, är alla ett och samma i förhållande till Gud. Igår, idag, i morgon existerar inte i solen.

Likaledes finns det företräden när det gäller ära och distinktion – det vill säga, det mest distinkta står över det distinkta. Därför föregår otvivelaktigt Jesus realitet, som är Guds ord alla skapade tings väsen, egenskaper och distinktioner. Innan Guds ord framträdde i mänsklig form, var det i ett tillstånd av yttersta helighet och prakt, bestående av fullkomlig skönhet och prakt på höjden dess majestät. När genom den allra Högstes visdom, Ordet kastade sitt ljus från ärans höjdpunkt över den fysiska världen, blev det angripet av folket. Således föll det i judarnas händer och blev de okunnigas och orättfärdigas fånge och slutligen korsfäst. Det är därför Han vände sig till Gud och sade; ”Befria mig från den kroppsliga sfärens band och frigör Mig från denna bur, så att Jag kan stiga upp till höjderna av storhet och majestät och nå fram till den forna heligheten och äran som jag åtnjöt före jag bebodde köttets värld, så att Jag kan glädjas i det eviga herradömet och kan sväva i Min flykt till Min sanna boningen, det osynliga Konungadömets sfär bortom tid och rum.”

Som ni har sett etablerades, efter Jesus himmelsfärd, Hans storhet och härlighet i både hjärtanas sfärer och tvärs över jordens utsträckning och till och med i själva stoftet. Så länge som Han vistades i den fysiska världen, var Han föremål för förakt och hån från den svagaste nationen i världen, judarna, som ansåg det vara passande att en törnekrona placerades på Hans heliga huvud. Men efter Hans himmelsfärd var alla kungars juvelprydda kronor ödmjuka och bugade inför törnekronan.

Skåda den härlighet som Guds ord uppnått även i denna värld!

---

[123] Johannes evangelium 17:5.